Verklig huvudman
En verklig huvudman för ett bolag är en person som anses ha betydande kontroll över bolaget. Vad det innebär är inte självklart och kan definieras på många sätt. Bolagsverkets definition av detta är i princip om en person kontrollerar mer än 25% av rösterna eller har rätt att avsätta mer än halva styrelsen.
Alternativ verklig huvudman
Bolagsverket för ett register över verkliga huvudmän där bolagen själva rapporterar vilka deras huvudmän är. Nackdelen med detta är dock att Bolagsverket inte utför några kontroller för att säkerställa att informationen är korrekt. Det innebär att den som har för avsikt att ge felaktig information kan göra det utan konsekvenser. Av den anledningen kommer alternativ verklig huvudman in i bilden. Alternativ verklig huvudman beräknas baserat på andra datakällor, som t.ex. bolagstämmoprotokoll, aktieböcker och andra datakällor där ägarinformation kan hittas. Det kan därför användas som komplement till verklig huvudman för att förstå om informationen stämmer.
Hur vi beräknar
På Eivora använder vi vår ägardatabas och närverket av ägare runt ett bolag för att beräkna vilka som är alternativa verkliga huvudmän. Det gör vi genom att använda tre olika strategier.
1. Totalt ägarskap
Den första strategin kallar vi totalt ägarskap och innebär att vi går uppåt i ägarträdet för att summera den totala ägarandelen av aktier som ägs av topp-noderna i trädet. Topp-noderna är antingen privatpersoner eller utländska ägare, alltså de fall där trädet tar slut och vi inte har fler ägare. Vi listar sedan alla topp-noder som totalt kontrollerar mer än 10% av aktierna i bolaget. Vi har valt tröskelvärdet 10% som ganska lågt då det kan bero på omständigheterna vem som ska anses vara verklig huvudman.
2. Kontrollerad andel
Den andra strategin kallar vi kontrollerad andel och beräknar hur många procent av aktierna i bolaget som kontrolleras av en topp-nod i ägarträdet. I den här strategin säger vi att en ägare kontrollerar ett bolag om de äger mer än 50% av det. Det innebär att om en person äger 51% av Bolag A, som i sin tur äger 25% av Bolag B, då är den kontrollerande andelen aktier av personen 25% medan det totala ägarskapet är 12,5%.
3. Rekursiv verklig huvudman
Den tredje och sista strategin är baserad på att rekursivt beräkna vem som är verklig huvudman. Det innebär att om en person är verklig huvudman i både Bolag A och Bolag B, och de äger 12,5% vardera i Bolag C, då ska personen också räknas som verklig huvudman i Bolag C. Anledningen är att eftersom det totala ägandet av Bolag A och Bolag B i Bolag C är 25% så uppgår den kontrollerande delen av personen till 25% i Bolag C.